Effekterna av den 11 september

I Business Weeks specialnummer om effekterna av terrordåden i New York och Washington framhålls att ett epokskifte har inträffat när det gäller det amerikanska samhällets förhållande till politik och ekonomi. Den amerikanska staten har gått in som en garant för ekonomisk utveckling och nationell säkerhet på ett sätt som står i bjärt kontrast till den epok av fria marknadskrafter som inleddes av Ronald Reagan i början av 80-talet. Reagan förkunnande då att de politiska institutionerna inte var lösningen på USAs problem utan att de var dessa som utgjorde problemet. I kölvattnet kring bokföringsbedrägerierna i Enron och WorldCom har de amerikanska myndigheterna flyttat fram sina positioner kraftigt och satt hård press på näringslivet att upphöra med tvivelaktig bokföring. Viljan att vid behov intervenera manifesterades genom upplösandet av ett av världens största revisionsföretag Artur Andersson och genom att förespegla stränga fängelsestraff för de som bryter mot de skärpta redovisningsreglerna.

Enligt historiken Arthur Schlesinger har det amerikanska samhället under hela 1900-talet i 20-30 års intervall pendlat mellan ~laissez-faire and ~greater government~. Anledningen till cyklerna är förskjutningar i väljarnas tilltro mellan att enskild handling leder till den bästa lösningen av samhällets problem och perioder där ett mer kollektivt handlande ses som påkallat. Att bekämpa terrorism och att försvara USAs ställning i världen förefaller vara en mer lämplig uppgift för statsmakten att hantera än till exempel privata företag och entreprenörer. Det finns anledning att anta att den amerikanska medborgarens ökade tillit till statsmakterna för att lösa de nationella säkerhetsproblem kommer att spilla över på andra samhällsområden och leda till en ny period av politisk expansion.

Under 2002 har vi också sett flera tecken på att USA har ändrat sin inställning till världshandeln. Tidigare administrationer har programmatiskt förespråkat frihandel och ökad rörlighet av varor, kapital och människor över nationsgränserna. Införandet av ståltullar, godkännandet av stora subventioner till det inhemska jordbruket och skärpningen av gränskontrollerna är tecken på att en ny inställning till globalisering håller på att etableras. USA:s ekonomiska och särkenhetspolitiska intressen blir mer och mer överordad den tidigare ambitionen om global samordning och ökad ekonomisk integration. Detta innebär i sin tur att många av framtidsforskarnas och managementförfattarnas förutsägelser om en alltmer globaliserad värld där nationalstaternas betydelse håller på att erodera löper stor risk att komma på skam.

Vad gäller företagandet så är en tydlig trend mot att placerare återigen värderar stabila vinster och ett gott anseende. Luftiga visioner och drömmar om en explosiv vinstutveckling i framtiden har förlorat sin dragningskraft. Nuläget blir ånyo avgörande i placerarnas bedömning om framtida vinstutveckling. Ju lönsammare du är idag desto mer sannolikt anses det vara att du också kommer att vara lönsam i morgon. John A. Byrne som är en av de ledande journalisterna på Business Week tror också att den senaste tidens skandaler och excesser kommer att leda till att den ensidiga betoningen på aktieägarvärde - ett företag bör sträva att maximera börskursen vid ett givet tillfälle - kommer att förlora mark i förhållande till intressentperspektiv där socialt ansvarstagande och transparens kommer att vara två nyckelbegrepp. Andra begrepp som enligt John A. Byrne är på frammarsch är förtroende, etik och långsiktighet. Placerarna vill helt enkelt investera i företag som de känner tillit inför i en större utsträckning än under 90-talet. Allt för ofta har börskometer visat sig vara instabila företagsbyggen och något som man inte bör investera sina pensionspengar i.

Utvecklingen kan med andra ord vara på väg bort från de snabba klippens epok. Varför då? Jo, därför att det har uppstått en ny försiktighet och misstänksamhet hos placerare som gör att en snabb börsuppgång ses som mindre trolig. I en mer horisontell börsutveckling kommer investerarna att söka sig till mer långsiktiga företagsbyggen som är i harmoni med omkringliggande samhällets värderingar. Idealistiska drömbilder? Räkna inte bort möjligheten att företag som kortsiktigt försöker maximera sin vinst kommer att förlora aktieplacerarnas gunst till förmån till de företag som trovärdigt kan kommunicera bilden av att de i sin vardag målmedvetet verkar för att uppnå ett hållbart värdeskapande.


Artikeln bygger huvudsakligen på Business Week (August 26 och September 16, 2002)