Fönster mot framtiden

Niklas Lundblad

Intresset av att få kunskap om vad som kommer att hända i framtiden är närmast omätligt i dagens samhälle. Såväl individuella beslut om utbildnings- och karriärval som organisatoriska beslut om investeringar är beroende av framtida händelser. Även om framtiden inte låter sig förutsägas med någon större exakthet har det ändå under de senaste 30 åren byggts upp en omfattande kunskap kring hur man kan identifiera och studera pågående trender som med ganska stor sannolikhet kan förväntas att prägla de kommande decennierna.

Det är detta kunskapsfält, framtidsforskningen, som Niklas Lundblad beskriver i boken "Fönster mot framtiden". Författaren som är knuten till Institutet för Personal & Företagsutveckling, IPF i Uppsala har tidigare gett ut flera böcker om framtidsforskning. "Fönster mot framtiden", ger en god översikt av ämnet, bland annat om framtidsstudiernas historik, framväxten av informationssamhället, modernt ledarskap och pågående värderingsförskjutningar. Boken är personligt skriven och i många stycken inspirerande.

Från industrisamhälle till informationssamhälle
Niklas Lundblad ansluter till den populära föreställningen att vi befinner oss i ett paradigmskifte mellan industri- och informationssamhälle som innebär att nya institutioner, livsmönster och värderingsstrukturer håller på att växa fram. En tabell (s 66) kan sägas sammanfatta bokens huvudsakliga budskap:

Tre tidsepokers kännetecken

Bonde- samhälle Industri- samhälle Informations- samhälle Dominerande redskap Plogen Maskinen Datorn Övergripande mål Överlevnad Materiellt välstånd Personlig utveckling Produktion Mat Varor Information Strategisk resurs Mark Kapital Kunskap Organisationsform Familjen Företaget Nätverket Energikälla Djuren Fossila bränslen Hjärnan Vanligaste arbete Bonde Arbetare Entreprenör Produktionssätt Egen Mass Individuell

Detta budskap är lätt att förstå, men flera invändningar kan ställas. Bilden av framtidens arbete som utfört av självständiga entreprenörer sysselsatta med kunskapsproduktion, genom att utbyta information i nätverk framstår som väl förenklad. För det första för att det är svårt att se att behovet för många traditionella serviceyrken inom handel, transporter, underhåll, vård och omsorg, mm kommer att minska i framtiden/ alternativt att dessa yrkesutövare huvudsakligen kommer att arbeta med datorer, fritt och geografiskt obundet. För det andra så minskar inte vårt behov av de traditionella jordbruks- och industrisektorerna. Problemen med BSE och mul- och klövsjuka tyder på att rationaliseringarna inom matproduktion har gått överdrivet långt och vårt beroende av fossila bränslen som både uttrycks genom energibristen i Kalifornien och den tilltagande växthuseffekten illustrerar att det finns många utmaningar för framtiden att ta tag i inom traditionella sektorer. Alla tre former av ekonomi måste fungera för att säkerställa vårt framtida välstånd.

Teknologiska drivkrafter och kaosteori
Ett grundantagande i framtidsforskning som beskrivs i boken är att samhällsutvecklingen till stora delar drivs av teknologiska innovationer som med tiden skapar nya ekonomiska produktionsförhållanden. Genom att följa den tekniska forsknings- och innovationsfronten finns det möjlighet att spåra kommande samhällsförändringar. Paradoxalt nog beskriver Lundblad också att den tekniska och ekonomiska omgivningen blir allt mer oförutsägbar och föränderlig. Beskrivningarna växlar mellan teknikdeterminism (determinism= lagbunden utveckling) och kaosteori. Kapitlet om organisation, arbete och ledarskap är tydligt influerat av kaosteori och en flexibilitetsdoktrin presenteras med ett sammanfattande citat:

"Arbetsplatsen och den omgivande ekonomiska terrängen blir mer och mer ombytlig och instabil för varje dag. Förändring pågår i all affärsverksamhet! Man kommer ständigt att omdefiniera vad man gör och hur man gör det." (s 199)

Flexibilitetsdoktrinen innebär att alla arbetslivets institutioner blir mer flexibla; anställnings- och belöningsformer, arbetsuppgifter och arbetsorganisation samt ledarskap och karriärvägar. Lundblads framtidsvision är att en normal organisation endast har 15-19% fast anställda och i övrigt "en grupp reservare som hoppar in på olika ställen när situationen så kräver" (s 218).

En invändning som känns naturlig är dock att många av arbetslivets institutioner är påfallande trögrörliga. Löntagare som är fast anställda, medlemmar av en fackförening och arbetande under kollektivavtal kommer högst sannolikt att förbli det mest vanliga under en överskådlig framtid. Flexibilitetsdoktrinen är mer ett nytt organisationsideal som förespråkas av Lundblad med flera än en giltig beskrivning av vad som utmärker dagens eller de närmaste årens arbetsliv.

Lundblad poängterar behovet av ökat individuellt ansvarstagande, inte minst i förhållande till sina uppdragsgivare och egen kompetensutveckling. Bilden blir dock väl glättig och centrala problem som utbrändhet, utmattning och en växande känsla av otillräcklighet hos de anställda nämns knappt alls. Tesen om att människor i allt större utsträckning strävar mot självförverkligande håller jag dock med Lundblad om. Däremot kan denna förväntas även att äga rum inom många andra områden utöver lönearbetets. Här kommer en delikat utmaning att uppstå för chefer på olika nivåer: Hur får man anställda att brinna för organisatoriska målsättningar samtidigt som de allt mer behandlas som "reservare"?

Behov av en vidgad framtidsdebatt
För att avsluta så sammanfattar "Fönster om framtiden" många vanligt förekommande tankegångar om framtiden och den ger en lättillgänglig introduktion till framtidsforskningen. Men debatten om framtiden behöver vidgas. Framtiden kommer snarare att bli än mer komplex en så entydig som den beskrivs av Niklas Lundblad med flera. För de läsare som vill tränga djupare in i problematiken kring den moderna samhällsutvecklingen rekommenderas böckerna "Risksamhället" av Ulrich Beck och "Nätverkssamhället" av Manuel Castells. Dessa författare presenterar mer dynamiska modeller kring teknisk/ekonomisk utveckling, motståndskrafter mot dylik utveckling och betydelsen av oförutsägbara konsekvenser vilka erbjuder mer tankeväckande och realistiska beskrivningar av den spännande framtid som ligger framför oss.