Bortom den nya ekonomin

Lorentz Lyttkens

Boktiteln "Bortom den nya ekonomin" ger en antydan om att det rör sig om en bok som försöker förutsäga kommande trender inom kunskapssamhället efter den senaste tidens turbulens. Det var det åtminstone jag själv trodde att boken skulle handla om. Men Lorentz Lyttkens undersöker snarare mer grundläggande villkor och klassiska organiseringsproblem som kännetecknar företagande i utvecklingens framkant. Och detta skall ses som en stor förtjänst då framtidsförutsägelser utgör ett vanskligt område där profetiorna mer eller mindre regelmässigt förefaller komma på skam.

Lyttkens argumenterar inledningsvis att mycket av den moderna managementlitteraturen inte framhäver de ekonomiska villkor som avgör ett företags utveckling. Lyttkens definierar ett företag som en organisation som gör ekonomi av mänskliga handlingar. Det ekonomiska perspektivet genomsyrar boken.

En av företagets grundvalar benämner Lyttkens för kopiering. Detta innebär att förmågan till kostnadseffektiv och högkvalitativ kopiering avgör tillverkande enheters expansion eller nedläggning. Denna recension är t ex skriven i en ny Apple-laptop som innehåller den allra senaste tekniken. Datorn är konstruerad i Kalifornien men den har tillverkats i Taiwan, det land i världen som för närvarande är det mest effektiva vad gäller kopiering av persondatorer. Den växande kopieringsförmågan inte minst i Asien och Östeuropa utgör en svår utmaning för många traditionella industriorter.

I ett annat förtjänstfullt kapitel analyseras nätverk som organisationsform. Lyttkens beskriver grunderna i nätverksteorin vilket bland annat leder att han konstaterar att hierarkier inte står i motsatsförhållande till nätverk utan hierarkier är en form av nätverk. Ett nätverk kan dock ta andra former också en traditionella hierarkier vilket leder fram till en diskussion om hur kunskapskapital kan organiseras. Lyttkens visar med hjälp av fysikaliska analogier att kunskapskapital och kunskapsarbete gynnas av att verka inom en informationstät miljö och genom där det finns så många nätverkskopplingar till omvärlden som möjligt. Med Lyttkens terminologi kallas detta för att organisationen bör ha en så stor ytrikedom som möjligt. Ett annat användbartbart analysbegrepp i boken är en organisations informationsmiljö, som utgörs av den sökförmåga som ledning och medarbetare mobiliserar samt de kunskapskällor som finns att tillgå.

Den andra delen av "Bortom den nya ekonomin" handlar om hur medarbetare förhåller sig till den allt viktigare kunskapsekonomin. Lyttkens skiljer här mellan positionsmaximerare som eftersträvar höga befattningar och anseendemaximerare som framförallt försöker vinna respekt och ett erkännande av kolleger. De senare är beroende av att hålla sig väl med sin omgivning då deras professionella status definieras av denna.

Den enda riktiga framtidsförutsägelsen i "Bortom den nya ekonomin" är att Lyttkens avslutningsvis i boken förutspår att det kommer att uppstå en ny meritokrati genom att personer med hög kunskap kommer att värdesättas och belönas i större utsträckning än idag. Det beror enligt Lyttkens på att sambandet mellan kunskap och ekonomiska värden blir mer och mer uppenbarat. I den framväxande meritokratin tillhör framtiden inte minst de anseendemaximerare som kan bygga upp sitt professionella rykte och därmed ta plats bland kunskapseliten.

"Bortom den nya ekonomin" är sammanfattningsvis en mycket läsvärd bok, inte minst för alla som vill erhålla en bättre förståelse över villkoren i den moderna kunskapsekonomin, både för företag och för medarbetare.